Kohagslyckans Tilda

Jag tycker att dagarna är så korta nu för tiden. När jag kom till husse och matte var det mycket ljusare och varmare, nu blir man bara blöt och så blir man mörkrädd. Det är så många skummisar ute när det är mörkt. Bäst att hålla sig nära matte eller husse då. Men en del hundkompisar träffar jag och då glömmer jag att det är läskigt.

Den 17:e november tappade jag min första tand i underkäken och sen har det bara fortsatt. I överkäken har jag bara två ”risgryn” mitt fram, de andra småtänderna är borta. Tur att jag har kvar de vassa hörntänderna så jag kan fortsätta att bitas. Det älskar husse och matte!

Valpkursen är slut nu men vi ska fortsätta med allmänlydnad efter de värsta vintermånaderna. Sista gången jag var där hade jag fullständigt fnatt. Men jag var inte den enda som blev tokig. Flera av de andra bar sig också konstigt åt. Matte tror att det var någon doft på marken som spökade men jag vet vad det var men det säger jag inte.

När vädret har tillåtit har vi i alla fall gjort lite utflykter. Vi hittade en hundbadplats vid Snogeholmssjön som säkert blir trevlig att komma till när det börjar bli vår. Där provade matte att lägga ut ett spår. Det var så mycket blöta löv så det var inte så lätt men jag klarade 4 av 5 korvbitar så det var bra.

Utsikt mot Snogeholmssjön från hundbadplatsen.

Tilda sitter och funderar

Är du min kompis?

Om jag sitter fint vad får jag då?

I söndags åkte vi till Svaneholm och gick rundan runt sjön. Där mötte jag massor av hundar av alla slag och en krokodil låg och lurade i träsket. Det finns sådana i Skåne så det så! Sedan fikade vi förstås innan det var dags att åka hem.

Krokodil i Svaneholm

Att blåsa bubblor i vattenskålen tycker jag är kul. Det killar så härligt på nosen.

Blubbblubb……..

I akvariet rör det sig hela tiden och jag kan sitta som förhäxad och glo i flera minuter. Konstiga djur.

Fågel eller fisk?

Vi fortsätter att träna på hemmaplan både med och utan koppel så gott det går. Jag har så mycket spring i benen och kan bara koncentrera mig korta stunder. Men när matte kallar då kommer jag som ett skott och har sådan fart att jag inte kan bromsa. Det ska helst hända något nytt hela tiden på vår promenader. Det värsta jag vet är när någon annan hund skäller då blir jag lite rädd. Igår när vi tittade på TV var det hundar som skällde där och då tog jag ett jätteskutt rakt upp i knäet på husse för det kändes tryggast där.

Tandlösa Tilda

På måndagen och tisdagen var vi i stugan igen. Husse kollade taket som nu hade blivit reparerat så nu ska det inte regna in längre.

Vi tog en tur till Långasjönäs och gick en härlig tur där. Vädret var ganska skapligt och naturligtvis avslutade vi med att fika. Man får passa på att vara ute när vädret tillåter

Långasjönäs vid Lilla Kroksjön

Jag och husse följer några förbipasserande hundar och människor med blicken.

Sen måste man ju fika förstås.

Nu har jag fått mig ett välbehövligt bad och även blivit klippt. Det är ofta blött och lerigt ute eftersom det har regnat så mycket och då blir man ju så smutsig. Att bli masserad med schampo är skönt men jag känner mig så ynklig när jag är blöt.

Efter klippningen syns det tydligare att jag börjar bli grå i pälsen. Det ser lite roligt ut just nu eftersom min bakdel är lite gråare än resten av kroppen. Men jag tycker jag är elegant!

Ibland träffar vi hundkompisar och då är det kul att jaga dem eller att bli jagad. Men jag förstår inte varför många är så långsamma. De hinner ju inte med mig när jag kopplar in min turbo. Blir lite avundsjuk på min syster Theia som har så kul med mamma Tova och resten av familjen.

Kvällarna är långa och mörka nu och man får leka inne också ibland.

En dag när husse hade varit och handlat en 6-pack folköl såg matte att en av burkarna läckte. Hon ställde då utan att tänka hela förpackningen på ett blomfat på golvet så att det skulle rinna ut där för att den skulle lämnas tillbaka till butiken. Då smög jag fram och drack ända tills matte kom på mig sen var det slut med det. Men det var jättegott!

Fyllehunden Tilda

Tänk, jag har mer än dubblat min vikt sedan jag kom till mitt nya hem! Nu väger jag 9 kilo och jag börjar bli riktigt stor och stark. De vassa valptänderna har jag kvar och jag biter i allt möjligt men börjar förstå när det inte uppskattas. Då skäller jag i stället men det uppskattas inte heller. Konstigt. Ibland är jag dock en riktig ängel som njuter av att bli klappad och kelad med. När jag ”går fint” vid mattes sida och tittar upp på henne är jag världens duktigaste hund. Men det kan jag ju inte göra hela tiden. Och rätt som det är kommer ett höstlöv virvlande och det måste man ju jaga.

I söndags var det ett strålande väder, kanske den sista riktigt fina höstdagen. Då var vi på ett nytt ställe i Orups strövområde vid Höör. Där var lite besvärligt att gå med mycket trädrötter och stenar. Två rådjur kom springande över stigen tätt följda av en schäfer utan förare. Hoppas rådjuren klarade sig och att hunden hittade tillbaka till sitt hem eller sin ägare.

Vi körde vidare till Frostavallen och där fikade vi i solen intill den stängda restaurangen. Jag fick smörgås med prinskorv på. Det är jättegott!

Jag och matte vid ett gammalt hus i Frostavallen.

I går fick jag ett märgben för första gången. Det luktade gott men det var lite svårt att komma underfund med. Jag fick liksom inte ut det som var inuti riktigt.

Kvällarna är långa och mörka nu och när vi går ut är jag lite mörkrädd och det känns bäst att vara nära husse eller matte. Det kanske finns spöken?

Det är ett uppehåll på drygt en vecka i valpskolan men på söndag är det dags igen. Det är OK för då har vi hunnit träna lite mer.

Spöket Tilda

Den 15:e oktober började jag skolan på valpkurs. Det var kul att träffa en massa andra hundar och så fick jag visa lite vad jag redan kunde, sitta fint och ligga. Det hade regnat hela dagen men som tur var blev det uppehåll på kvällen. Och så blev det lite läxa till nästa gång med kontaktövningar och mer sitt och ligg. Tidigare på dagen hade jag varit hos veterinären igen och fått en valpspruta och där får man köttbullar när man är duktig och det är jag förstås. Bra ställe!

Husse och matte har skaffat en hundbur till bilen så nu sitter jag i den när vi är ute och kör. Det känns tryggt och bra och jag sover mest under färden. När vi sedan stannar har jag så bråttom att komma ut och jag vill helst hoppa ner men det får jag inte. Måste ta det lugnt och det är så svårt.

På onsdagen var vi på Järavallen i närheten av Landskrona. Där var jättefint att gå lös så dit kommer vi nog att åka fler gånger. Jag fick dela lunch med husse och matte. Det var mums!

På lördagen åkte vi till Snogeholm igen. Skogen är så vacker nu på hösten med alla färgerna.

Där var några konstiga stora djur med lång päls som jag tittade på. Men de stod nästan stilla så jag tyckte inte det var något speciellt.

Här ser jag lite fundersam ut efter fikat.

Hungrig!

Efteråt tog vi en lång, härlig promenad.

På söndagen direkt efter valpkursen bar det iväg till stugan i Blekinge igen eftersom sotaren skulle komma på måndagen. Även en hantverkare skulle komma och titta på taket som vi hade en läcka på så vi kanske kan få det gjort innan vintern.

På eftermiddagen gick vi en promenad i närheten av Mörrumsån. När vi gick på en stig där klättrade jag upp på en vall och försökte hoppa ner på stigen men benet fastnade i en gren på nerfärden så jag landade på hakan. Jag slog mig lite men som tur var blev det inga skador. Blev bar lite snopen. Det blev inga bilder här för regnet hängde lite i luften. Sen åkte vi hem igen igår och ikväll är det valpkurs i Trelleborg. Det är full rulle hela tiden.

Globetrottern Tilda

Under veckan fick vi besök av en stor rottweiler som heter Facet som bor hos några av husses och mattes vänner. Hon rusade in och jag blev skiträdd och sprang och gömde mig. Men sen la hon sig ned och jag vågade mig fram och luktade på henne. Hon var tydligen inte farlig trots att hon är jääätte stor. Jag har nog blivit lite tuffare.

I söndags när matte skulle göra rent mina öron hittade hon många halvt genomskinliga <1 mm småkryp. Jag hade nog hamnat i ett fästing bo och det kliade överallt. På morgonen plockades det mer än 30 fästingsnymfer. Plockandet har fortsatt och resultatet så här långt är mer än 75. Igår fick jag Frontline för att ta död på krypen som vi missat. Enligt veterinären återstår bara att plocka så många som möjligt. Nymfer bär ju inte på någon smitta eftersom man aldrig sugit blod tidigare. Dessa har troligen funnits hemma i trädgården bland buskarna så husse och matte får försöka klippa bort och städa så gott det går där.

Efter allt plockande smakar det bra att dricka lite vatten.

Vi har också varit i Snogeholm. Bilresan dit var ganska lång så jag mådde lite tjyvens men när jag kom dit blev det jättekul. Alla dofter i skogen är så spännande. Och så fick jag leta upp min matte som bara försvann. Det var ju inget svårt. Sen försvann husse också och han hittade jag med. Det är bäst att hålla koll på dem.

Fisketävling i Snogeholm

I måndags var vi åter i stugan i Blekinge. Vädret var fint och vi tog en lång skogspromenad och stannade vid en insjö med badbrygga. Jag busade som vanligt och rusade ut på bryggan och försökte bromsa, men det var halt så jag åkte i plurret igen. Börjar vänja mig vid sena bad.

Ronnie och “Ragge”

Fin Karl-Johansvamp

Jag har nu fyllt 11 veckor och jag fortsätter att öka i vikt nu till 6.8 kg

På måndag ska jag gå i skolan i Trelleborg. Då börjar valpkursen och jag ska tränas och matte ska utbildas. Då får jag försöka fundera ut vad som är rätt och fel. Det är inte alltid så lätt.

Vilda Tilda

Nu tycker jag (Tilda) att jag kan skriva lite själv, men matte och husse får så klart hjälpa till lite grann. Vi har varit på lite konstiga ställen både vid havet och i skogen men det var kul.

På fredagen var vi vid havet i Fredshög i närheten av Trelleborg. Jag skällde på vågorna men det gjorde ingen nytta, de bara jagade mig och slog mig i baken. Konstigt.

Fy för den lede vad det blåser!

På lördagen åkte vi till skogen. Jag och matte på kullen vid Fjällfotasjön

Första lunchen ute i skogen men jag ville inte ha så mycket mat för det var så mycket annat som var intressant.

Efteråt åkte vi till Häckeberga där det finns en liten skogstjärn med mycket vått vatten. Jag trillade i och fick själv ta mig upp men det var så kul att jag hoppade i en gång till.

Usch vad vattnet var blött!

Visst är jag söt, även när jag är blöt.

Sedan åkte vi hem och jag var jättetrött och sov hela vägen. Väl hemma blev det ett litet bad eftersom jag luktade sumpvatten och var smutsig. Det var ganska skönt att bli masserad med schampo och sedan blev jag torkad och fönad. Matte tyckte jag var duktig.

Idag fyller jag 10 veckor och min vikt har ökat till 5,9 kg.

Piraya hälsningar Tilda

Så var det då
äntligen vår väntan över efter drygt nio månader. I måndags den 17 september
åkte vi upp till Eva Hall på Kohagslyckans kennel i Löttorp på Öland för att
hämta vår nya storpudel Tilda.

Väntar man på
något gott väntar man aldrig för länge. Så här glada var vi när Eva
fotograferade oss tillsammans med Tilda innan avfärden hemåt.

Hemresan gick via vår
stuga i Blekinge och Tilda var trött efter en lång resa. Hon sov gott i mattes
famn.

Väl hemma i
Höllviken var det tid för första promenaden, men Tilda ville helst gå hem igen.
Passade också på att väga henne, vågen visade på 4.4 kg.

21 september togs denna bild i trädgården.

Igår den 25
september togs denna tankfulla bild på Tilda något i profil. Vikten nu är 5.2 kg.

Hälsningar

Ronnie