Jag tycker att dagarna är så korta nu för tiden. När jag kom till husse och matte var det mycket ljusare och varmare, nu blir man bara blöt och så blir man mörkrädd. Det är så många skummisar ute när det är mörkt. Bäst att hålla sig nära matte eller husse då. Men en del hundkompisar träffar jag och då glömmer jag att det är läskigt.
Den 17:e november tappade jag min första tand i underkäken och sen har det bara fortsatt. I överkäken har jag bara två ”risgryn” mitt fram, de andra småtänderna är borta. Tur att jag har kvar de vassa hörntänderna så jag kan fortsätta att bitas. Det älskar husse och matte!
Valpkursen är slut nu men vi ska fortsätta med allmänlydnad efter de värsta vintermånaderna. Sista gången jag var där hade jag fullständigt fnatt. Men jag var inte den enda som blev tokig. Flera av de andra bar sig också konstigt åt. Matte tror att det var någon doft på marken som spökade men jag vet vad det var men det säger jag inte.
När vädret har tillåtit har vi i alla fall gjort lite utflykter. Vi hittade en hundbadplats vid Snogeholmssjön som säkert blir trevlig att komma till när det börjar bli vår. Där provade matte att lägga ut ett spår. Det var så mycket blöta löv så det var inte så lätt men jag klarade 4 av 5 korvbitar så det var bra.
Utsikt mot Snogeholmssjön från hundbadplatsen.
Tilda sitter och funderar
Är du min kompis?
Om jag sitter fint vad får jag då?
I söndags åkte vi till Svaneholm och gick rundan runt sjön. Där mötte jag massor av hundar av alla slag och en krokodil låg och lurade i träsket. Det finns sådana i Skåne så det så! Sedan fikade vi förstås innan det var dags att åka hem.
Krokodil i Svaneholm
Att blåsa bubblor i vattenskålen tycker jag är kul. Det killar så härligt på nosen.
Blubbblubb……..
I akvariet rör det sig hela tiden och jag kan sitta som förhäxad och glo i flera minuter. Konstiga djur.
Fågel eller fisk?
Vi fortsätter att träna på hemmaplan både med och utan koppel så gott det går. Jag har så mycket spring i benen och kan bara koncentrera mig korta stunder. Men när matte kallar då kommer jag som ett skott och har sådan fart att jag inte kan bromsa. Det ska helst hända något nytt hela tiden på vår promenader. Det värsta jag vet är när någon annan hund skäller då blir jag lite rädd. Igår när vi tittade på TV var det hundar som skällde där och då tog jag ett jätteskutt rakt upp i knäet på husse för det kändes tryggast där.
Tandlösa Tilda