Kohagslyckans Tilda

Det var längesedan vi sågs. Hösten har kommit till Skåne nu.
Det är mörkt på kvällarna men fortfarande ganska varmt. Jag har utvecklats till
en mycket elegant pudelflicka med glimten i ögat och alltid full av liv. Aldrig
en lugn stund här inte (nåja ibland kanske).
Knähund.

Jag älskar när matte och husse packar utflyktsväskan för då
vet jag vad som är på gång. Det finns så många fina ställen att besöka både i
Skåne och i Blekinge där vi har stugan. Om vi inte ska så långt sticker vi ofta
ner till Falsterbo för där är så härligt för mig att springa. Och så har vi
börjat på rally-lydnad i Trelleborg. Då måste jag koncentrera mig på vad matte
vill att jag ska göra. Bara hon är tydlig och visar mig så jag förstår. Det är
inte så lätt för jag är ju så intresserad av de andra hundarna, men när jag går
fint blir ju matte så glad och då blir jag också glad. Det är kul att ha något
att pyssla med och vi försöker träna lite på alla möjliga platser.
En av stigarna i Fulltofta

Full fart efter pinnen i vattnet

I Långasjönäs hittade jag andra fynd i vattnet
Den är borta!

När vi ska ut på promenad och matte kallar på mig vägrar jag
komma när matte tagit fram selen. Jag vill inte ha den på mig. Först när hon
har kallat och lockat flera gånger kommer jag sakta fram som om jag går på
glödande kol. Men om hon tagit fram kedjan kommer jag som ett skott, det är
mycket bättre!

Så har jag blivit badad och klippt igen. Det var lite
jobbigt eftersom min päls med en gång hade blivit väldigt tovig och svår att
sköta. Men det gick till slut.
Före klippning.
Efter klippning.
Poserar i Falsterbo.

Hu, vad det blåser!
Dom kallar på mig!
Kommer som ett skott!

I slutet av september besökte vi Öland. Det var skördefest
där med många aktiviteter (som husse och matte tyckte var kul men inte jag). Vi
bodde på vandrarhem och det gick bra. Höjdpunkten blev när vi besökte mitt
barndomshem på Kohagslyckans kennel och jag fick träffa min syster Theia och
mamma Tova. Jag blev så utskälld i början av dem och en liten dvärgpudel som
heter Sally men jag ville ju inte bråka, bara leka och springa.
Kollad och utskälld.
Men mamma jag är ju din dotter!

Theia ville
gärna leka så när det bara var vi två blev det full fart (hoppas inte
trädgården blev allt för illa åtgången). Hon var minst lika snabb som jag så
det var jättekul.
Ska vi leka?
Måste lukta på dig.
Tvåbensdans.
Hoppsan!
Jag kan också visa garnityret!

Mamma Tova hade fått 10 nya valpar som var c:a 7 veckor som
förundrat tittade på i sin hage.
Alla tre och matte tittar på valparna.

Vi tog även en tur ner till Hornsjön där vi
kunde bada lite.
Härligt blött!
Jag älskar att bli jagad!
Matdags för 10 hungriga valpar.

När vi åkte därifrån var jag så trött så jag sov nästan hela
kvällen sedan.

Idag har jag varit hos veterinären och röntgat höftlederna.
Först fick jag en spruta så jag blev jättesömnig. Benen bar mig inte så jag
fick ha hjälp att gå in till röntgenbordet. Sedan fick jag ligga på rygg med
raka bakben. Det var inte så skönt precis. Efter en spruta till som skulle göra
att jag piggnade till fick jag gå därifrån på vingliga ben. Jag känner mig
fortfarande lite trött men det går väl över. Fick två sprutor till både mot
valpsjuka och rabies. Rabiesspruta måste man ha om vi skulle åka till t.ex.
Danmark.

Hoppas det inte dröjer så länge till nästa gång vi ses!

Rally-Tilda

Tänk vad tiden går, jag har redan fyllt ett år! Det firade
jag med en lång promenad i Falsterbo och på kvällen efter maten avnjöt jag ett
smaskigt grisöra (kalasgott!).

På språng i Falsterbo.

Det har varit väldigt varmt den senaste tiden så jag latar
mig gärna under bordet i uterummet på klinkersplattorna. Där är det lite
svalare. Min päls har också vuxit jättefort så matte får väl klippa mig snart.
Den har börjat tova sig lite mer nu så jag behöver borstas ganska ofta. Idag är
det mulet med ett par regndroppar (det får gärna komma ännu mer) så det tycker
jag är bättre.

Det är hett!

Måste fundera lite.

Men trots att det är varmt gör vi många utflykter och jag
får upptäcka mycket nya platser både i Skåne och Blekinge. Fulltofta i Skåne
var en ny härlig bekantskap. Där fanns många fina stigar att gå och det var
mycket skog som gjorde att det blev ganska svalt.
Näckrosor i Fulltofta.

Jag får för det mesta gå lös
för jag kommer som ett skott när matte eller husse kallar. Det är så kul att
springa mot dem i full fart som om det var tjurfäktning och de måste flytta åt
sidan i sista sekunden för att jag inte ska meja ner dem. Jag vet ju att jag
får beröm när jag kommer. Det finns lite jakthund i mig. Kaniner och fåglar
tycker jag är jättekul men jag kan bryta (för det mesta) om jag blir inkallad.
Fjärilar, humlor och getingar är också kul att jaga och det kan jag hålla på
med hur länge som helst men jag lyckas ju aldrig fånga dem så jag har inte
begripit att vissa av dem kan stickas eller bitas.

Humlejakt.
En kulle med vallmo i Falsterbo.
Efter ett dopp i havet.

Jag har fått en ny sele att ha på mig i stället för kedjan
som slet så mycket på pälsen. Matte tycker den är jättebra men jag gillar den
inte när den ska på så då försöker jag fly. Men när den väl är på är det OK och
visst är jag fin i den!

Här ser jag lite sur ut i nya selen.

Matte har anmält oss till Rallylydnad i Trelleborg efter
sommaren. Hon tvekade mellan detta och Agility men hon tror att Rallylydnad
passar mig bättre så vi får väl se. Kul ska det bli i alla fall.

Det var ett tag sedan det var midsommar men jag kan ju
berätta om det nu. Vi var hemma hos goda vänner som också hade en Rottweiler
som heter Face som jag har träffat lite innan. Först gick vi ner till stranden
där vi fick springa men det var mest jag som sprang. Face tyckte nog jag var
lite jobbig. Sen kastade Facets husse bollar ut i vattnet där det gick ganska
höga vågor. Face simmade glatt ut och hämtade bollarna men jag vågade inte. Jag
gick ut så långt jag bottnade men det fick räcka. Om jag försökte ta bollen
sedan fick jag bara en dov morrning som gjorde att jag höll mig på min kant.
Men jag lurade henne sedan för jag nosade upp bollen på andra sidan huset senare
på kvällen där Face hade försökt gömma den. 1 -1 till mig!
Vi har också varit i Blekinge ett par gånger och besökt Långasjönäs och Mörrumsån.

Bron över Mörrumsån vid Ebbamåla.
Mörrumsån.
Ett rejält getingbo hade blivit byggt i redskapsboden i stugan.
De här fjärilarna eller malarna satt på grinden i stugan.

I morgon ska vi åka på hantverksmässa i Båstad. Det kommer att bli en massa människor och hundar också för den delen. Det blir kanske lite jobbigt för mig men samtidigt är det bra träning i så stökiga miljöer.

Bolltjuven Tilda.

Det var längesedan vi sågs! Matte har fått en ny dator med
nytt operativsystem och hon har inte fått riktig kläm på det än.

Efter en lång period med fint väder har det nu börjat bli
lite mer växlande. Även lite regn har vi fått. Det behövs verkligen för allt
var väldigt torrt.

I mitten av maj blev jag badad och klippt igen. Jag förstår
mer och mer att jag ska vara stilla när matte jobbar med mig för hon ger sig
inte. Det är ju ganska skönt när det är färdigt. Nu syns det också att jag har
blivit mycket ljusare i pälsen. Och visst är jag stilig, matte blir så stolt
när andra människor tycker det.

Före klippningen.

Mys på mattan i vardagsrummet.

På mattes födelsedag åkte vi på utflykt till Österlen
tillsammans med mattes pappa Jan. Vädret visade sig från sin bästa sida. Först grillade
vi kassler som vi åt med potatissallad och sedan gick vi en tur i skogen vid
Snogeholm.

Far och dotter i Snogeholm.

Därefter körde vi till Alunbruket i Andrarum där vi drack kaffe och
åt kakor vid kaffestugan. Jag satt så snällt vid bordet och tittade på allt och
alla runtomkring.

Kaffestugan i Andrarum. Allt är snett och skevt.

Här sitter jag fint med pappa Jan.

Riktigt gamla hus.

Sedan har husse och matte varit på en liten resa till
Vilnius i Litauen. Det var en inbjudan från en f.d. kollega till husse
tillsammans med ytterligare 22 personer. En mycket trevlig och givande resa på
4 dagar tyckte dom. Jag fick bo på hundhotell för första gången i mitt liv. Det
är ett lyxigt hotell med värmeslingor i golvet, musik och egen utgång till en
rastgård. Dagliga promenader och rastning i en stor hundgård ingår också. Det
var lite läskigt när husse och matte lämnade mig men sedan gick det bra och
maten jag fick smakade utmärkt. Jag är ju lite reserverad för främmande
människor men får jag bara lite tid på mig kommer jag fram och tar gärna
kontakt genom att ta tag i handen eller att pussas vid mungipan (om det bjuds).
Men när husse och matte kom och hämtade mig fanns det inga gränser för min
glädje, då kom det lite kiss på golvet för jag kunde inte hålla mig.

Nu är allt som vanligt här hemma igen. I onsdags besökte vi
Storegård i närheten av Lund. Där finns en hundpark som man kan träna Agility,
Rallylydnad, Freestyle och en massa annat. Även en Miljöbana finns där och man
kan träna på olika läskiga underlag som t.ex. att gå på kottar och träbryggor,
att gå genom tunnlar och klättra upp på höbalar. Matte och jag provade det
mesta. Att gå på konstiga underlag gick jättebra men att gå genom de långa
tunnlarna ville jag inte. Det fick räcka med att krypa igenom en gammal tunna.
Jag måste bara begripa vad matte vill att jag ska göra för jag vill ju helst ta
den snabbaste vägen. Detta gjorde mig helt slut och jag sov nästan hela kvällen
sedan. Men kul var det och vi kommer säkert att åka dit igen.

Miljöbanan på Storegård.

Här springer jag genom en liten tunnel.

Spanar ut mot havet i Falsterbo.

Strandtrift.

Sitter fint kvar på kullen när dom säger till mig.

Tittut från bunkern!Matte och jag (lite trött)

På fredagen åkte vi till stugan. Som tur är har inte
vildsvinen bökat mer i jorden så det gick någorlunda att klippa gräset vid
huset. Där är så härligt att springa på tomten och i skogen. Vi gick en tur
längst Mörumsån och plötsligt hoppade en irländsk varghund över staketet till
en tomt och började jaga mig. Matte fick släppa kopplet när jag försökte fly.
Jag blev ju lite rädd när den kom så där plötsligt. Det blev lite trassligt med
linan på kopplet som snodde in allas ben. Ägaren till hunden försökte fånga in
sin hund och till slut lyckades det. Som tur var var den inte så aggressiv men
vi blev lite rädda, det är ju en stor hund. Husse sa till ägaren att hon borde
hålla bättre koll på sin hund i fortsättningen. Men jag hämtade mig snabbt för
svansen åkte upp efter bara en liten stund. Själv är jag en jättesnäll hund som
aldrig skulle vilja bråka med någon. Jag lägger mig gärna ner när jag träffar
små hundar för att de ska se att jag vänligt inställd. När de sedan har hälsat
på mig springer jag iväg (om jag inte går i koppel förstås) och hoppas att de
ska jaga mig. Jag är så snabb att de flesta inte kan hänga med. Enligt husse
och matte är jag den snabbaste av de pudlar de har haft.

Silverpilen Tilda

Nu har
allting blivit så grönt och fint och jag tycker att allting luktar så
gott! I trädgården finns ett koltrastpar
som har byggt bo i murgrönan för tredje året i rad (det vet matte eftersom
honan har en skadad vinge). Jag tycker det är spännande att titta på dem genom
uterumsfönstret när de letar mat och badar i fågelkaret. Hoppas inte skatorna
tar ungarna i år.

Tyvärr
har fästingarna också vaknat men det är inte så farligt ännu. Min päls är
väldigt lång nu så det är lite svårt att hitta dem. Mattes hand är nästan bra
nu så nu kan hon klippa mig och göra mig fin igen. Hon tycker jag är så duktig
när jag får klorna klippta men när nosen ska klippas med maskinen vill jag bara
komma undan.

Vi
fortsätter med träningen på hundklubben och det tycker jag är kul. Helst hade
jag förstås bara velat leka med de andra hundarna men det får jag inte. Jag har
ju myror i kroppen så att kunna möta en annan hund utan att bry mig om den är
inte så lätt. Men det är bra träning och jag är trött när vi åker hem. Jag mår
inte illa av att åka bil längre och jag känner mig trygg i buren och ligger ner
för det mesta.

Vi har
inte varit i stugan så mycket sista tiden. Det har inte känts så roligt
eftersom vintern har hållit sitt grepp längre där. Dessutom har den fina stigen
ner mot sjön blivit oframkomlig av alla omkullblåsta träd som inte har blivit
uppröjda. Men utflykter har vi gjort många och det spelar inte så stor roll
vart vi åker, bara jag får vara med husse och matte. Bäst är det om det finns
en fikakorg med också.

I
påskhelgen åkte vi mot stugan den långa vägen via Österlen. Det var konstrunda där
så mycket folk var ute på vägarna. Vädret var iskallt men soligt så det var
skönt ändå. Vi stannade till vid Vårhallen där det ligger en stor fin strand
där vi hundar får lov att vara hela året. Men jag fick inte bada för det var
för kallt tyckte matte. Men fika fick jag i alla fall!

När vi
var i stugan besökte vi Ulvö som ligger vid Åsnen. Vi gick längst den gamla
banvallen som går vid sjön och delvis ut på öarna. En mycket fin tur men det
var fortfarande väldigt vintrigt.

Vårvinter vid Åsnen.

Titta så mycket snö!

Före detta banvallen vid Åsnen.

Glad svans ligger över ryggen.

Lite öppet vatten vid bron.

Jag väntar på er!

Och så fika i solen förstås!

När vi
sedan var hemma igen började våren komma med stormsteg. Längst med havet i
Falsterbo i närheten av Måkläppen gick vi en härlig (och våt) tur. Det finns
mycket säl därute och man får inte gå ända ut, men jag hörde dem! Ett nyfiket
sälhuvud dök upp utanför där vi gick men jag såg bara änderna som simmade vid
stranden. Fåglar, det är livet det!

Nyfiken säl.

Kommer snart husse!

Nu blir du blöt!

Och så en slurk kaffe vid Fjällfotasjön.

Vattenapporterande(?)
Tilda

Tänk vad tiden går, nu har jag fyllt 8 månader! Trots att det borde vara lite vår här i Skåne nu är det bara kallt och vinter. Jag tyckte det var bättre när jag var liten för då var det varmt och man kunde springa ut och in precis som man ville. Hoppas det blir bättre snart.

Matte trillade ju och bröt handleden så hon har inte kunnat träna med mig så mycket. Det är lite synd för vi hade ju kommit en bit på väg. Men gipsen är borttagen och hon håller på att bli bättre.

Det är inte lätt att äta biff med en hand!

Utflykter har vi gjort i alla fall så jag har fått springa mycket ändå. Att få använda näsan och leta upp husse eller matte tycker jag är jättekul. Leta upp saker eller godis både ute och inne tycker jag också om, jag hittar allt som dom gömmer.

Trä(d)båt på skjutfältet i Falsterbo.

Visst får jag väl en godbit?

I onsdags började vi med allmänlydnad på hundklubben igen. Där fick jag träffa en del av mina gamla hundvänner från valpskolan igen och det blev ett kärt återseende. Eftersom matte inte kunde hålla mig riktigt än fick husse vara hundförare. Han är inte så van vid det man gör där och jag behöver träna så det var nyttigt. Anneli som var kursledare verkar väldigt duktig. Både husse och jag förstod hur viktigt det är med ögonkontakt och efter detta går jag mycket bättre i kopplet. Men det är inte alltid så lätt för jag har så mycket spring i kroppen! T. ex. när det blåser måste man ju jaga alla löv. Eller när jag ser en kompis som jag vill hälsa på.

När jag är trött är det väldigt skönt att ligga i sängen och breda ut sig. Ibland hoppar jag upp på natten också. Det får jag lov för jag ligger ganska lugnt och stilla.

Sängmysaren Tilda

Idag fyller jag 7 månader och jag är full av tonårsbus. Husse och matte får vara ganska envisa och konsekventa för att jag ska bete mig som dom vill. Men jag är också envis. För två veckor sedan på söndagen var jag och matte ute och lekte med en trasa i fleccetyg som jag brukade ha ibland. Jag sprang och hade så roligt och rätt som det var var den försvunnen. Matte tyckte det såg ut som jag svalde den. Hon letade för säkerhets skull runt bland buskarna men hittade den inte. Vi gick hem och jag mådde bra och åt som vanligt. Husse trodde inte på att jag svalde den för den var ju rätt stor, men matte var inte säker så hon ringde veterinären. De sa att vi kunde vänta lite och se om den kom ut den naturliga vägen men att vara observanta på om jag mådde dåligt. På tisdagen hade den fortfarande inte kommit ut och då gjordes en snabbröntgen av mage och tarm. Ingen trasa syntes på bilderna så då fick jag äta någon äcklig sörja av krita och hundmat som skulle fungera som kontrast. Ny röntgen ett par timmar senare visade bara att min mage var full med hundmat och ingen trasa. Ny röntgen bestämdes till dagen därpå, nu på fastande mage. Men på natten började jag må lite illa och vara orolig men jag kräktes inte. Så plötsligt klockan 6 på morgonen började jag ulka igen och då kom hela trasan ut! Efter 3 dagar i magen! Sen mådde jag bra igen och slapp röntga mer.

Så här såg den äckliga trasan ut som jag hade i magen.

Vintern vill inte ge med sig än. Det är kallt och isigt och matte lyckades igår med konststycket att trilla och bryta handleden så nu kan hon inte gå ut ensam med mig. Det är synd för nu hade jag äntligen lärt mig att jag inte ska hoppa och skälla på henne när vi är ute och jag blir lössläppt. För då är hon jättetråkig och står bara stilla och tittar bort så länge jag skäller. Men är jag tyst och snäll kan hon leka med mig eller så får jag en godbit. Nu får jag försöka träna mer med husse i stället. Allmänlydnadskursen ska starta i slutet av Mars så vi får väl se vem jag ska träna med.

Vi har varit ganska mycket på skjutfältet och jag har fått många roliga kompisar. Bland annat träffade vi en lugn och fin 11-årig grå storpudeltik som var lite ”mammig”. Hon påminde mig om mamma Tova och jag blev så liten igen och lade mig på rygg och var så undergiven.

Sedan har vi varit i Blekinge i stugan och där var mera snö. Det finns så mycket spännande spår där men än så länge har jag inte stuckit ifrån husse och matte.

Skogsvägen i Björkefall, Blekinge

Tänk så mycket snö det finns i skogen!

Vildsvinsspår! Men var tog de vägen?

På spaning.

Nu sticker jag!

En levande groda i ett rådjursspår! Hur kan den överleva i den kylan?

Fint med utkik.

Fåglar är väl annars det jag tycker är mest intressant. Sen tittar jag gärna på djur på TV också. Jag blir inte så rädd längre när jag hör hundar skälla i TV för nyfikenheten tar över.

Glupska Tilda

Tänk vad tiden går, jag har redan blivit ett halvt år! Då är jag kanske tonåring nu. Vi firade med att äta räkor där jag fick alla stjärtbitarna som husse bet av till mig. Det tyckte jag var jättegott.

Det har varit en ovanligt kall januari och det ligger fortfarande kvar lite snö t.o.m. här i Skåne. Vi har haft några fina dagar med sol och nästan vindstilla så då har vi passat på att göra lite utflykter.

Vid gamla skjutfältet i Falsterbo innan snön kom.

Solig fikapaus vid Järavallen

Matte har också badat och klippt mig så nu ser jag inte så ”valpig” ut längre. Det grå har kommit fram mer nu. Men jag gillar inte att få nosen klippt så det blev väl inte helt perfekt.

Jättehuvud i badkaret.

Kan man inte försöka rymma nu?

Efter badet i trädgården.

Visst blev jag fin efter klippningen!

Nu har jag snott fåglarnas äpple!

Tittut under busken!

Min vikt är nu 16,2 kg och jag tycker jag är ”lagom”. Vissa dagar äter jag allt jag får och andra dagar vill jag bara ha litegrann. När vi är ute hittar jag också allt möjligt som jag stoppar i munnen men det tycker inte husse och matte om. Hästbajs tycker jag är toppen!

Vintersolen står lågt vid Snogeholm.

Kommer ni inte snart?

Vad kan detta vara som har gått här?

Fin utsikt.

Ännu bättre utsikt.

Det gäller att hålla igång husse och matte för annars blir det tråkigt. Om de tittar på TV kommer jag med mitt tuggben eller min favoritleksak (en flätad tygbit) som vi kan kampa med. Jag har också upptäckt att det är jättemysigt att ligga i deras sängar, speciellt när de ska sova. Det får jag göra (visst är jag lite bortskämd) bara jag ligger lugnt i fotändan. Efter en stund blir det oftast för varmt så då slinker jag ner igen.

Sängmysaren Tilda

Nu har jag upplevt den första snön och den första julen. Matte var först lite osäker om vi verkligen skulle ha en gran med tanke på mig som vill undersöka allting. Men det blev en gran i alla fall och jag har inte brytt mig om den så mycket så det har gått bra. Efter detta kom nyår med alla raketer och pang-pang. Husse och matte hade bjudit några vänner (som jag tycker om) på fest. Jag blev lite orolig när smällandet var som värst men jag hade alla människorna runt mig och de verkade inte bry sig så mycket så jag lugnade mig också så småningom.

Lagom till jul tappade jag den sista av de skarpa hörntänderna så jag fick lite problem med min julklapp. Det var ett grisöra men det var lite hårt att tugga så jag fick vänta med resten till några dagar senare. Husse har en liten burk med en del av mina tappade tänder. Nu är jag inte riktigt så bitig längre men en del grejor har jag lyckats förstöra. 2 av mina dynor har jag bitit hål i och häromdagen grävde jag upp husses pyjamas i sängen och tuggade hål på den också. Mattes klänning som hängde i hallen har jag också mumsat på.

Det har inte varit så mycket utflykter på senaste tiden, vädret har varit lite tråkigt, men en del lite mer på hemmaplan har vi hunnit med.

Jag tycker det är jättekul att springa i snön så det sprutar om det och så smakar det så gott! Ibland hittar man spännande saker under den som man kan krafsa fram. Men när det blir is mellan trampdynorna tycker jag inte om, det gör ont när man går.

Nosen full av snö.

Ska du till växthuset matte?

Tilda passar den sista sommarblomman.

Förundrad över allt det vita.

Lite grönt i bakgrunden.

Matte blev tipsad om ett bra ställe som många hundar och hundägare brukar besöka. Det är det gamla nedlagda skjutfältet i Falsterbo. Ett jättestort och fint område med både skog och strand inhägnat med staket. Ingen bryr sig om hundarna springer lösa där (under förutsättning at de är snälla). Där har vi varit två gånger när vädret har varit bra. Det är nyttigt för mig att umgås med andra hundar i olika storlekar och kynne. Numera är jag mycket modigare när jag träffar både nya människor och hundar. Jag pejlar först läget med den andra hunden och ser om den vill hälsa på mig och leka. Är de väldigt stora försöker jag göra mig mindre och visa att jag är undergiven. Det bäst jag vet är att springa med dem. Då spelar det inte så stor roll om de är små eller stora bara de är lika snabba som jag.

Solsken i blick på det gamla skjutfältet.

Kommer det någon kompis därborta?

Skjutjärnet Tilda